Behöver jag testa min häst innan den sätts i avel?


Förutom att stoet måste vara friskt och sunt rent fysiskt och mentalt finns det en del andra saker att ta hänsyn till innan man låter betäcka sitt sto (eller för den delen sätta in sin hingst i avel).

Framsteg inom forskningen går fort för att finna test för olika genetiska sjukdomar hos häst. Detta är väldigt nyttig och viktig kunskap vilket är positivt såväl för uppfödare som köpare, till exempel av en American Quarter eller American Paint Horse.
Om man har den kunskapen som uppfödare och/eller hingstägare kan man också göra ett medvetet val i aveln.

Har man kännedom om eller kan förmoda att ens sto eller hingst har ett genetiskt anlag som kan innebära lidande för avkomman får man heller inte använda det i aveln enligt svensk djurskyddslag (detta gäller anlag med dominant förärvning som t ex HYPP och PSSM).

 

Anlag med recessiv förärvning

- det vill säga anlag där båda föräldrar måste vara anlagsbärare för att avkomman ska kunna bli sjuk och eller dö - är till exempel OLWS som är relativt vanligt förekommande hos painthästar. APHA rekommenderar därför att alla painthästar testas innan de sätts i avel. Anlaget för OLWS brukar vara kopplat till frame overos, men kan finnas även hos andra overotyper, solids och tobianos.


OLWS – overo lethal white foal syndrome. Föl med detta anlag föds vita och är inte livsdugliga på grund av en missbildning i tarmsystemet.


HERDA - hereditary equine regional dermal asthenia. Huden - särskilt över rygg och manke - är extremt känslig hos drabbade hästar och prognosen för läkning är mycket dålig t ex om huden skadas eller vid tryck (som av en sadel).
Denna gen kan spåras tillbaka bl a till quarterhingstarna Poco Bueno, Old Grand Dad, Zippo Pine Bar och Great Pine och deras avkommor. Dessa blodslinjer finns i väldigt många av dagens quarter- och painthästar, vilket är ytterligare en anledning att testa sitt avelssto (avelshingst).


GBED – glycogen branching enzyme deficiency. Orsakar sena aborter eller dödfödda föl alt. svaga föl som dör inom några månader. 

Kort sagt ska man inte (och får inte) para två anlagsbärare eftersom det finns en 25%-ig risk att avkomman drabbas (gäller recessiva anlag).
Man kan inte kringgå lagstiftningen genom att skriva in detta i betäckningsavtal för att därmed kunna betäcka sitt (o)testade sto - eftersom svensk djurskyddslag förbjuder sådan oseriös avel. Dessutom är det för de flesta människor ett oetiskt förfarande.

 

Genetiska sjukdomar med dominant nedärvning

-är till exempel HYPP och PSSM.

Dominant förärvning innebär kort att det räcker med att den ena föräldern har anlaget för att det ska kunna föras vidare. Det förs vidare till 50 % av avkommorna om föräldern fått anlaget från sin ena förälder (alltså är heterozygot = har det i enkel uppsättning). Man brukar då skriva att hästen är N/H = negativ/heterozygot. Om föräldern fått anlaget från båda sina föräldrar kallas det att hästen är homozygot (har anlaget i dubbel uppsättning), anlaget förs då vidare till alla avkommor oberoende av om den andra parten är anlagsbärare eller inte (H/H). Om den inte är anlagsbärare står det (N/N).


HYPP-hyperkalemic periodic paralysis. Anlaget kommer från quarterhingsten Impressive. Symptom kan innebära allt från muskelsvaghet till muskelskakningar till kollaps. AQHA registrerar inte hästar som är anlagsbärare för HYPP – tyvärr har APHA inte samma regel.

PSSM -Polysaccharide Storage Myopathy (typ1) innebär att en stor och onormal ansamling av socker (polysaccharider) sker i muskelcellerna. Ofta kan symptomen visa sig en kort stund efter att hästen börjat arbetas.
Symptomen liknar korsförlamning och innebär att hästen inte vill röra sig eller visar olust att röra sig.
Även mer diffusa symptom kan förekomma som muskelskakningar och/eller muskelstelhet, svettning, hältor som kan uppträda på olika ben etc.
PSSM förekommer inte bara hos Quarter och Paint utan även hos andra western-, kallblods-, varmblodsraser och korsningar.

Sjukdomssymptom hos hästar med HYPP och PSSM kan lindras genom anpassad utfodring (eller därigenom förhindra att symptom uppkommer).

Testning för samtliga ovanstående beskrivna anlag är väldigt enkel: man rycker bara ca 30-50 hårstrån från man eller svans där man ser till att hårroten följer med (ser ut som ett litet knappnålshuvud längst ut på hårstrået). 
Därefter sänder man in hårstråna till ett godkänt laboratorium som har licens att utföra testet (se vidare på AQHAs och APHAs hemsida vilka som är ackrediterade av dem).
AQHA erbjuder för quarterhästar ett paketpris för 5 test: HYPP, HM, PSSM1, HERDA och GBED. Testresultatet kommer att finnas i hästens file hos AQHA.

Även APHA erbjuder ett liknande test för PSSM1, HYPP. GBED, HERDA och OLWS.

I Tyskland kan man få snabbt svar hos till exempel Laboklin.

Läs mer om PSSM till exempel på University of Minnesotas hemsida eller på UC Davis alt. AQHAs resp. APHAs respektive hemsidor.

AQHA och APHA rekommenderar testning för ovanstående anlag för att man som hästägare ska kunna göra ett medvetet val innan man låter betäcka sitt sto eller använda sin hingst i avel.

För hästköpare som söker en ridhäst (eller framtida ridhäst; ett föl/unghäst) kan det vara en stor fördel att ha ett besked att den tilltänkta hästen är fritestad för till exempel PSSM. Detta för att undvika framtida dryga veterinärräkningar samt att hästens användbarhet väsentligt begränsas eller omöjliggörs.

I USA och Tyskland ser man allt mer på seriösa hingsthållares hemsidor att det öppet redovisas om hingsten har något anlag som man som stoägare kanske måste ta hänsyn till eller kanske rentav välja en annan hingst istället.

Information till ovanstående text hämtat från University of Minnesotas hemsida, UC Davis hemsida, AQHA’s hemsida. APHA’s hemsida liksom artiklar i Paint Horse Journal 2011 (april och maj) etc.